Jag valde att göra min
auskultation på en skola jag tidigare har jobbat på. En skola som ligger i
centrala Karlstad, med ungefär 300 elever och klasser från F-6.
Under mina tre dagar på
skolan följde jag en 3e klass. Läraren började dagen som vanligt med att sätta
på lugn musik, släkte ner i klassrummet och öppnade dörren till hallen.
Eleverna gick in, satte sig på deras platser och tog fram en bok för att började
läsa. Andra dagen funkade inte musiken. Eleverna gick in och på en gång
ifrågasatt varför inte det fanns någon musik. Det var en helt annan stämning i
klassen. Eleverna satte sig inte på deras platser för att läsa, utan gick runt
och prata med sina klasskamraterna. Läraren bad eleverna att sätta sig och när det
gjorde det hade de svårt att komma igång med läsandet. Var musiken så viktig?
Enligt behaviorismen har eleverna
fått en betingade reflex till musiken. Enligt Philips kan vi se att musiken har
blivit en betingad beteende. När eleverna
hör musiken kopplar dem de till läsning. Med andra ord vet eleverna va det ska
göra när det hör musiken. Detta bekräftas när eleverna inte hör musiken.
När jag gick runt i
klassrummet för att se vad eleverna läste, kunde jag se en väldig variation på
elevernas svårighetsgrad på böckerna. Vissa läser serieböcker och andra tjocka
böcker med liten text. Jag fick höra av läraren att hela klassen har gjort en
utflykt till biblioteket där det själva fick välja vilken bok de ville läsa.
Pragmatismen innebär
enligt Säljö att skolan måste bygga på att knyta an till elevens erfarenheter. Därför
får eleverna välja böcker efter tidigare kunskaper och vilken svårighetsgrad
som passar dem bäst.
Kan ni koppla detta till
det Kognitiva eller det Sociokulturella perspektivet? Vad är medieringen här?
Hej Mathilda! Intressant med musiken, det är något jag upplevt på mitt jobb också :)
SvaraRaderaAtt elevernas böcker var av varierande nivåer kopplar jag till det sociokulturella perspektivet dvs att när eleven behärskat en nivå är det dags att ta sig an nästa oavsett ålder.
Jag skulle beskriva böckerna som det fysiska verktyget och elevernas förmåga att läsa och förstå innehållet som det språkliga verktyget i denna situation.
Tack för din kommentar och ett bra svar på min fråga.
RaderaIntressant inlägg Mathilda! Jag har liknande erfarenheter av att lärare använder sig av lugn musik tillsammans med levande ljus för att skapa en harmonisk stämning att starta dagens bokläsning med. Känner själv att det verkar vara ett ganska bra sätt att få eleverna att varva ner på, eftersom många säkert kommer direkt från rasten eller hemifrån på morgonen.
SvaraRaderaAtt eleverna får möjlighet att välja böcker själva är naturligtvis bra eftersom de får välja utifrån sitt eget intresse men kan vara lite negativt om de fastnar i en viss typ av böcker hela tiden och kanske inte utmanas tillräckligt i svårighetsnivå. Tror det är viktigt att läraren är med och kollar av vilka böcker eleverna väljer och har en dialog kring valen. En annan sak jag reflekterat över är att många byter böcker frekvent och inte läser färdigt, vilket styrker teorin om att läraren behöver vara mer delaktig. När en bok lästs ur bör det följas upp med en enklare bokrecension eller liknande för att stämma av vad eleven förstått av innehållet för att kunna bedöma om nivån på boken är lämplig.
Tack för din kommentar Karin. Jag håller med att läraren måste vara delaktig i eleven var av böcker då det kan vara för lätta eller för svåra. Sen tycker jag också att när eleverna har lästa klart en boken, att det ska reflektera och att det ska kunna berätta för någon annan vad den handla om. Med hjälp av det kan man se att eleverna förstått boken och se till att en av målen i läroplanen för svenska "Berättande textens budskap,uppbyggnad och innehåll" har uppnåtts (Lgr 11).
SvaraRadera