Topp 5 hur vi skapar ett ostrukturerat klassrum
- Inkonsekvent
Att som lärare vara inkonsekvent kan potentiellt vara ett av de effektivaste sätten att förlora auktoritet, inte bli tagen på allvar samt förlora förtroendet från eleverna men även gentemot andra kollegor kan det uppstå bekymmer om man vänder kappan efter vinden och ger med sig på ett inkonsekvent sätt. - Oplanerad
Att inte planera sin undervisning och bära inställningen att det löser sig efter hand kan skapa oro när elever är i behov av struktur. Även om barn är flexibla så finns dock vissa behov för att känna trygghet för att må bra. När elever inte mår bra kan det skapa en oro i klassrummet samt finns risken att kursmålen inte uppfylls. - Fel nivå på undervisningen
Att läraren anpassar undervisningen efter de elever som finns i gruppen och gör en avvägning så den inte upplevs alldeles för svår men inte heller för enkel är en förutsättning för lärande. Risken är annars att eleverna tappar fokus, motivation samt får ett dåligt självförtroende och ger upp. - Släppa strukturen ex. lämna klassrummet
Om läraren t ex kommer på att hen glömt något och behöver lämna klassrummet mitt under lektionen kan det bli en oro i elevgruppen som sen kan vara svår att få bort när läraren kommer tillbaka. Om man vanligtvis har en tydlig struktur på lektionerna som eleverna är vana med, kan det bli väldigt stökigt och oroligt om man frångår den strukturen och gör något helt annat. Elever behöver ha tydlig struktur under sin skoldag. - Okunnig ex. saknar fördjupad kunskap
i ämnet
Har läraren ingen kunskap om det de ska gå igenom på lektionen kommer undervisningens innehåll bara hamna på ytan hos eleverna. De får ingen djupare förståelse och kommer förmodligen inte komma ihåg det som förmedlas under lektionen. Då man lär sig mycket via kommunikation och diskussioner med varandra behöver läraren ha bra kunskaper om det de går igenom för att kunna förklara och hjälpa eleverna.
Referenser:
Eder, K. (2015). De 7 vuxensynderna: föräldrars vanligaste misstag och hur du undviker dem. Stockholm: Natur & Kultur.Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi (3:e uppl.). Stockholm: Natur och kultur.Håkansson, J., & Sveriges kommuner och landsting. (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla (1:a uppl.). Stockholm: Natur & kultur.Egna erfarenheter
Bra lista! Håller med er, framförallt på första punkten. Eleverna måste kunna lita på sin lärare, allt står och faller med tillit och förtroende. Om läraren ändrar sig hela tiden eller behandlar eleverna olika kommer förtroendet inte finnas där. Eleverna har oftast respekt och tillit till lärare som är konsekventa och står vid sitt ord, även i jobbiga situationer.
SvaraRaderaBra lista grupp 11! Ni har hittat intressanta punkter som jag instämmer med. Att läraren lämnar klassrummet såg jag vid ett flertal tillfällen under min askultation. Oftast höjdes ljudnivån i klassen när läraren lämnade och precis som ni har skrivit så hade läraren svårt att återfå elevernas fokus efter detta.
SvaraRaderaBra lista! Ni tar upp viktiga punkter. Samtliga punkter bidrar till oroliga elever och om eleverna inte kan lita på att läraren har koll på vad den gör blir det ingen bra relation mellan eleverna och läraren.
SvaraRadera