söndag 14 januari 2018

Emmas Seriestripp



En fjärdeklass som får belöningar beroende på hur de sköter sig i olika lägen. De får en kula i en burk om de haft arbetsro, varit lugna i matsalen och inte varit bråk på rasten. När de samlat ihop tillräckligt många kulor hittar de på något kul tillsammans till exempel ser en film eller pysslar gemensamt.
Vad tror ni kan hända om eleverna fortsätter belönas på detta sätt?

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (3:e uppl., s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.

Karins seriestripp

PAVLOVS KÖK

           
             Ett exempel på hur klassisk betingning används i skolan som grundar sig på Ivan Pavlovs                                    
            (1849-1939) hundexperiment (Hwang & Nilsson, 2011, s. 39–40).

lördag 13 januari 2018

Sabba undervisningen - på vetenskaplig grund (G9)

Topp 5 hur vi skapar ett ostrukturerat klassrum




 

  1. Inkonsekvent
    Att som lärare vara inkonsekvent kan potentiellt vara ett av de effektivaste sätten att förlora auktoritet, inte bli tagen på allvar samt förlora förtroendet från eleverna men även gentemot andra kollegor kan det uppstå bekymmer om man vänder kappan efter vinden och ger med sig på ett inkonsekvent sätt.

  2. Oplanerad
    Att inte planera sin undervisning och bära inställningen att det löser sig efter hand kan skapa oro när elever är i behov av struktur. Även om barn är flexibla så finns dock vissa behov för att känna trygghet för att må bra. När elever inte mår bra kan det skapa en oro i klassrummet samt finns risken att kursmålen inte uppfylls.

  3. Fel nivå på undervisningen
    Att läraren anpassar undervisningen efter de elever som finns i gruppen och gör en avvägning så den inte upplevs alldeles för svår men inte heller för enkel är en förutsättning för lärande. Risken är annars att eleverna tappar fokus, motivation samt får ett dåligt självförtroende och ger upp.

  4. Släppa strukturen ex. lämna klassrummet
    Om läraren t ex kommer på att hen glömt något och behöver lämna klassrummet mitt under lektionen kan det bli en oro i elevgruppen som sen kan vara svår att få bort när läraren kommer tillbaka. Om man vanligtvis har en tydlig struktur på lektionerna som eleverna är vana med, kan det bli väldigt stökigt och oroligt om man frångår den strukturen och gör något helt annat. Elever behöver ha tydlig struktur under sin skoldag.

  5. Okunnig ex. saknar fördjupad kunskap i ämnet
    Har läraren ingen kunskap om det de ska gå igenom på lektionen kommer undervisningens innehåll bara hamna på ytan hos eleverna. De får ingen djupare förståelse och kommer förmodligen inte komma ihåg det som förmedlas under lektionen. Då man lär sig mycket via kommunikation och diskussioner med varandra behöver läraren ha bra kunskaper om det de går igenom för att kunna förklara och hjälpa eleverna.

    Referenser:
    Eder, K. (2015). De 7 vuxensynderna: föräldrars vanligaste misstag och hur du undviker dem. Stockholm: Natur & Kultur.Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi (3:e uppl.). Stockholm: Natur och kultur.Håkansson, J., & Sveriges kommuner och landsting. (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla (1:a uppl.). Stockholm: Natur & kultur.

    Egna erfarenheter

fredag 12 januari 2018

Mathildas seriestripp

Eleven har ett problem då hon inte förstår varför himlen är blå på dagen och svart på natten. Hon lär sig genom Inquiry, men andra ord problembaserat lärande (Roger Säljö, 2017, s. 249–250). Hon tar hjälp av läraren kunskaper, så kallat situerat lärande (Phillips, 2010, s. 98).
Kan ni se detta från ett teoretiskt perspektiv?

torsdag 11 januari 2018

Julias seriestripp


Läraren ger beröm och uppmuntrar elevens arbete. Elevens självförtroende stärks och motivationen ökar. Detta kan kopplas till behaviorismen och positiv förstärkning då eleven får en belöning i form av beröm.
Hur viktigt tror ni det är att ge belöning när eleverna sköter sig?

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (3:e uppl., s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.





onsdag 10 januari 2018

Idas seriestripp



Behaviorismen och operant betingning genom utsläckning.
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur   

Skulle man som lärare kunna hantera det på något annat sätt när eleverna ropar rakt ut?

måndag 8 januari 2018

Jag kan inte...


Lisa Asp-Onsjö beskriver skillnader i skolmiljö och synsätt på elever där de bemöts olika beroende på olika specialpedagogiska perspektiv. (Lisa Asp-Onsjö, 2017, Specialpedagogik, arbete med elever i skolsvårigheter i Lära skola bildning grundbok för lärare).
I Lgr 11 framgår att "Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättning och behov".
Detta är vårt uppdrag som lärare.
Att förstår det olika synsätten kanske kan hjälpa till att ge verktyg att undervisa på bästa sätt för att uppnå en likvärdig utbildning i en "Skola för alla" (Claes Nilhom et. al. 2011, Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan).
Ovan beskrivs en situation, vilka perspektiv kan ni analysera här?

Av: Linda Johansson