Skolan ska enligt FN:s Barnkonventionen och Salamancadeklarationen se till varje barns bästa och rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Olaussons film om Indiens skolvardag skildrar hur barns olika uppväxtförhållanden påverkar utbildningens kvalitet, skillnaderna mellan skolorna är enorma, här blir föräldrarnas ekonomiska möjligheter avgörande. Trots Barnkonventionen och skolplikt lever många barn i utanförskap och fattigdom. Sverige har en gratis, nioårig obligatorisk skola som ska vara likvärdig för alla.
Josefin adopterades från Indien till Sverige vid fyra års ålder. Hon går nu i årskurs fem, är driven i skolan med mycket kompisar runt sig och en lärare som ger utmaningar. Ibland tänker hon tillbaka på sina första levnadsår i Indiens slumområde, där hon tidigt placerades på barnhem.
Efter en nyhetssändning kommer tankarna tillbaka, hon funderar på hur hennes liv skulle sett ut om hon inte flyttat till Sverige. “Skulle jag gått på en av de 5000 skolor som fått stänga igen på grund av de giftiga avgaserna?” “Hur hade mitt klassrum sett ut?” “Vad hade jag lärt mig i skolan?”
Josefins föräldrar uppmärksammade hennes funderingar och nyfikenhet kring sitt ursprung och tar upp det under ett utvecklingssamtal. Hennes lärare väljer att jobba med Indien i samhällskunskap. Eleverna får ta reda på fakta om landet, se på filmer, ta del av kulturen på olika sätt och samtala kring detta vilket ledde till att klassen fick kunskap om ett annat land samtidigt de fick en större förståelse för Josefins situation.
I Morgan Allings självbiografi berättar han om sin svåra uppväxt, vändpunkten kom när han hamnade hos en fosterpappa som vågade ställa krav. Alling och Josefin visar båda exempel på den sociala ”klassresa” barn kan göra tack vare vuxnas engagemang och trygghet. Höga målsättningar för alla elever, förståelse för kulturer emellan tror vi är nödvändigt för att utvecklas fullt ut och minska samhällsklyftorna, håller ni med?
Jag håller absolut med er! Viktigt att det finns både trygghet hos läraren men också mellan eleverna. Precis som ni skriver så kan kunskap om andras uppväxtvillkor skapa förståelse och en trygghet i hela gruppen.
SvaraRaderaJag håller också med er! Bra inlägg med tankar och funderingar som sätter igång mitt egna tankesätt och som jag tror är en viktig del som framtida lärare. Det är viktigt att man tillsammans med klassen skapar förståelse för varandra, vilket som Emma även nämnde skapar en stor trygghet :)
SvaraRaderaTack Linnea för kommentaren. Roligt att du tänkte som oss, med hur viktigt det är med att skapa trygghet i klassen.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJa jag håller definitivt med er! Riktigt bra inlägg och ni förklarade på ett sätt så man kunde sätta sig in i hennes (Josefins) situation. Som både Emma och Linnea nämner så håller jag med om att det är viktigt att få kunskap om andras uppväxtvillkor vilket kan skapa en större förståelse för hur andra har det i skolan utanför Sverige.
SvaraRaderaÄven jag instämmer! Som blivande lärare kommer vi att möta elever i våra klasser som har rötterna i ett annat land och som ovanstående har kommenterat kommer det vara grundläggande att visa förståelse för individen och dess uppväxtvillkor. Viktigt att klasskamraterna också får kunskap om de olika kulturerna som finns i gruppen. Kunskap som de kommer att ha nytta av i framtiden. Intressant text som ger mig något att fundera kring! :)
SvaraRaderaHåller med om era slutsatser runt vad som är viktigt. Tycker att ni lyckas få med hur man kan ge en individ ökad självkännedom och samtidigt skapa förståelse i gruppen för varandra. Fint exempel också på hur samtalet/samarbetet mellan föräldrar och lärare kan fungera på ett sätt som är tillfredsställande för båda parter.
SvaraRaderaI dagens globala samhälle med mångkulturella inslag är det viktigt att man kan mötas och skapa det som ni nämner i er text, hög målsättning och förståelse för andra och kulturer. Genom kunskap och förståelse har man kommit långt i det som skulle kunna bidra till rädsla och ovisshet och därmed en ökad klyfta. Vi ska genom skolan skapa en plats där alla har lika villkor och ska kunna ha samma grund att accepteras som individer på. Det kan räcka med ett HEJ. För HEJ kan man säga på olika språk, vilket bara där kan skapa en gemenskap som ett "roligt" arbetssinslag.
SvaraRaderaDet är intressant att du tar upp språket som ett exempel, vilket jag håller med dig om är viktigt. Jim Cummins tar upp detta aktuella ämne i sin bok "Flerspråkiga elever effektiv undervisning i en utmanande tid". Han menar att språket i undervisningen kan användas som ett verktyg för att föra ämnesundervisningen framåt. Jag kan varmt rekommendera boken. Den ger många bra tips och exempel från aktuell forskning i aktuella frågor.
RaderaTack för svar och tack för Intressant lästips! :)
RaderaFint inlägg, bra beskrivning av hur viktig kommunikationen är mellan hem och skola. Håller med er om att samhällsklyftorna måste minska. Grunden för en bra relation med sina elever bygger på förståelse och förtroende. Vi kommer möta elever från olika kulturer och det enda sättet att få förståelse är kunskap. Ni visar på ett bra sätt hur kunskap kan spridas bland eleverna. Tack!
SvaraRaderaJättebra skrivet!
SvaraRaderaJag häller helt med att arbete med andra kulturer ökar förståelse för alla barn, och skapa intresse att lära sig mer både om andras och sin egen kultur. Kan leda till att barna för en tydligare förståelse för alla människors lika värde. Det visar även på att läraren bryr sig om sina elever tillräckligt mycket för att förstå deras bakgrund.
Jag håller med er och tycker att det är extra viktigt i dagens mångkulturella samhälle. Våra blivande elever behöver förstå varandra för att få de bästa förutsättningarna!
SvaraRaderaJärvaskolan startade utanför Stockholm i ett av de miljonprogramsområden som finns i förorterna. Tanken med skolan är skapa större integration, olikhet är en tillgång! Alla elever ska få en rättvis chans i skolan. Eleverna uppmuntras också till att ha drömmar om framtiden! Järvaskolan kan ses som en modell för hur man kan jobba med jämlikhet, jämställdhet och utveckling i förorter. Milan Mohammadi är en stark inspiratör och en utav de som var med och startade den skolan år hösten 2016.
Jag har en gång lyssnat på Milad Mohammadi och jag blev så imponerad, rörd och otroligt inspirerad. I slutet av hans föreläsning kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. WOW vilken känsla, få människor har inspirerat mig så som han.
Om ni får chansen så ska ni lyssna på honom!
Tack för ditt inlägg, jag tror också att det är viktigt att titta på och inspireras av skolor och personer som faktiskt har skapat något bra, allt för ofta rapporteras negativa nyheter från olika håll. Känns viktigt att börja lyfta fram goda exempel också. Tack för tips om föreläsare, vore väl toppen om Karlstads universitet kunde boka honom.
RaderaMycket bra inlägg, håller verkligen med er. Att föräldrar, vårdnadshavare, lärare etc. ställer krav på elever anser jag är nödvändigt för att elevens fulla potential ska utvecklas. Precis som ni skriver tycker jag man ska jobba aktivt i klassrummet med att öka förståelsen för andra människor och deras förutsättningar.
SvaraRaderaMycket bra inlägg, håller med fullt ut :)
SvaraRaderaKommer ihåg från min skoltid när vi fick reda på att en i vår klass skulle bli utvisad. Vi frågade vår lärare vad vi kunde göra för att förhindra detta och det sluta med att vi fick med oss hela skolan ut på en demostration efter att ha varit ute i alla klasser och informerat om hur det ser ut i hens land.
Idag är dennna gamla klasskamrat svensk medborgare och jag blir lika glad varje gång jag tänker tillbaka på det engagemang både vuxna och elever gav som inte äns kände människan :) Vad som hade hänt med hen om hen hade blivit utvisad vill jag inte äns tänka på.
Bra gjort av läraren att hjälpa er att hjälpa! Fantastiskt gjort av er att vilja engagera er så för er klasskamrat och bra för alla andra klasser att få mer förståelse för hur det kan se ut i andra länder. Det blev ett lärande i sig när ni berättade om hur situationen låg till och fick fler till påverkan. Förstår att det är ett fint minne. :)
RaderaMycket intressant inlägg! Håller med er och tidigare kommentarer att man aktivt ska arbeta för en ökad förståelse för andra människor.
SvaraRaderaKul att de flesta av oss tänker relativt lika kring detta ändå! :)
RaderaTack för din kommentar. Vad kul att du gillade inlägget, spännande att du också håller med om att man aktivt ska arbeta för att få en ökad förståelse för andra människor.
RaderaIntressant inlägg, håller med er!
SvaraRaderaDock tänkte jag lite på om att den svenska skolan ska vara likvärdig. Finns det på några punkter den svenska skolan inte är helt likvärdig, vad skulle det kunna vara i sånt fall?
Intressant! Vi har dock inte diskuterat kring huruvida den svenska skolan inte är likvärdig, vad tänker du kring det?
RaderaTänkvärt inlägg.
SvaraRaderaAtt som lärare lyfta denna fråga och realisera in den i undervisningen är ju väldigt bra gjort. Jag tänker att man som lärare har en av de viktigaste rollerna då man har möjlighet att låta alla elever få anamma verklig fakta.
Ni lyfter frågan om ekonomi i Indien filmen, ser ni några likvärdigheter mellan indisk och svensk skolekonomi?
Ni lyfter även att skolan i Sverige ska vara likvärdig, är detta någonting ni tycker stämmer eller tycker ni att segregationen är tydlig även i Sverige?
Hej Emma, tack för din kommentar!
RaderaLikheterna med svensk och indisk skola är att båda länderna har fri, allmän och obligatorisk skola men i Indien är det många som hamnar utanför utbildningssystemet då barn tvingas arbeta istället. Vidare skiljer sig skolorna i Indien åt väldigt mycket, vilket även stämmer in på skolorna i Sverige där man så klart också kan se en skillnad mellan skolorna, men det är svårt att jämföra dem då Indiens befolkning är så ofantligt mycket större och att vara fattig i Indien innebär inte samma sak som att vara fattig i Sverige då vi har ett mera utvecklat socialt skyddsnät för barnen. Det är klart att det finns en hel del kvar att jobba med för att svensk skola ska bli mera likvärdig, frågan är om det inte går i motsatt riktning istället och segregationen breder ut sig mera. Den utveckling tycker jag behöver stoppas då det skapar klyftor både ekonomisk och kunskapsmässigt.
Väldigt intressant inlägg!
SvaraRaderaTycker att läraren gjorde rätt i att lyfta Josefins fråga och att realisera in det i undervisningen, det ger eleverna en insikt om hur vi människor lever i olika förhållanden och förhoppningsvis skapar förståelse för andra människor.
Tack för din kommentar och kul att du tyckte relativt lika som vi gjorde:)
Radera